Hoppa till innehållet

Mellit

Från Wikipedia
Mellit
Mellit
KategoriOrganiska föreningar
Strunz klassificering10.AC.05
Kemisk formelAl2 [C6(COO) 6]•16H2O
FärgHonungsgul, djupröd, bleka nyanser av rött, brunt, grönt, vitt.
FörekomstsättKristaller eller formlös massa
KristallstrukturTetragonala
SpaltningDålig/otydlig på {023}
BrottMussligt
Hårdhet (Mohs)2–2,5
GlansGlasglans, hartsartad, fet
Ljusbrytningnω=1,539; nε=1,511
Dubbelbrytningδ=0,028
Optisk karaktärEnaxlig negativ
PleokroismSvag; ω = gulbrun, ε = gul.
TransparensTransparent till genomskinlig
FluorescensSvagt gult till blått (LW & SW, UV)
StreckfärgVit
Densitet1,64
RadioaktivitetIngen
ÖvrigtPyroelektrisk
Referenser[1]

Mellit, eller honungssten, är ett ovanligt mineral med sammansättningen Al2 [C6(COO) 6]•16H2O. Kemiskt definieras det som ett aluminiumsalt av mellitsyra, aluminiumbensenhexakarboxylat. Det har fått sitt namn ur det grekiska ordet μέλι meli för honung, med anspelning på dess färg.

Mellit är en genomskinlig honungsfärgad kristall, som kristalliserar i det tetragonala systemet och förekommer i form av såväl goda kristaller som formlös massa. Mellit är mjuk och har låg specifik vikt.

Mellit upptäcktes ursprungligen 1789 i Artem i Thüringen i Tyskland, men har senare hittats även i Österrike, Tjeckien, Ungern och Ryssland. Man har funnit samband med brunkol och torv och antagit att det bildas av växtmaterial och aluminium härrörande från lera.

Mellitsyra kan framställas genom försiktig oxidation av grafit.

Mellit i smaragdslipning

Mellit kan poleras och fasettslipas till smyckessten.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [1] rruff handbookofmineralogy mellite