Emilia Sundström vill ha riktiga skolböcker för att slippa skärmtid – men böcker på svenska blir liggande i förlagens lager

Eftersom studentexamen sker digitalt prioriteras digitala läromedel. Fastän gymnasieelever längtar efter tryckt material, blir böckerna ofta kvar på lagret.

Dagens unga studerar nästan helt på datorn. Det finns många fördelar med att ha allt material på ett och samma ställe, men att studera på skärm passar inte alla.

En av dem är Emilia Sundström. Hon bor i Esbo och studerar för fjärde året på Brändö gymnasium i Helsingfors. Sundström berättar att det tog tid att vänja sig vid att studera på skärm.

– Det var en ganska stor omställning från högstadiet, där hade vi fysiska böcker. Men med tiden blev jag van vid skärm, säger Sundström.

Att studera på skärm flera timmar om dagen är fysiskt ansträngande. Sundström berättar att hon under en vanlig skoldag kan tillbringa upp till sex timmar framför datorn. Det känns i ögonen.

– Det blir jobbigt att sitta framför en skärm, men det är av vana man gör det, säger Sundström.

Allt finns på en skärm

När allt finns på ett ställe är det lätt att hitta material. Sundström har fått en dator från gymnasiet, och har tillgång till alla relevanta digitala läromedel via den.

För det mesta används digitala läromedel under kurserna, men ibland finns det tryckta exemplar att välja.

– Ibland frågar lärare vem som vill ha fysiska böcker, och då brukar jag räcka upp handen, säger Sundström.

Sundström brukar skriva egna anteckningar när hon studerar. När hon läser tryckta böcker har hon möjlighet att strecka under viktiga stycken, vilket hon inte kan göra med digitala läromedel.

– Jag lär mig bättre när jag får läsa och strecka under i boken.

Dyrt på svenska

Det finns en skillnad mellan utbudet av tryckta läromedel på svenska och finska i Finland.

Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, tror att det digitala har tagit över på svenska i Finland på grund av målgruppen.

Som minoritet i Finland finns det inte resurser att satsa på både digitala och tryckta läromedel på svenska.

– Vi använder färre böcker för våra studerande. Det betyder att det blir dyrare, svårare och mer utmanande för förlagen att producera, menar Damlin.

Speciellt mindre lästa ämnen släpar efter när läroplanen uppdateras och kurslitteraturen också ska bytas ut. Enligt Damlin har det här varit ett problem en längre tid.

– Så länge jag har varit aktiv så har de finlandssvenska böckerna släpat efter.

Förlag måste prioritera

Nils Saramo, som är vd och läromedelschef vid Schildts & Söderströms, skriver kort till Svenska Yle att utbudet av svenska läromedel är bättre än någonsin. Enligt honom är undantagen endast ämnen med små målgrupper.

Formatet på läromedel styrs av efterfrågan, vilket är en orsak till att digitala medel är vanligare än tryckta. Saramo menar att digitala läromedel prioriteras på grund av digitaliseringen av gymnasiestudier.

”Då den finlandssvenska marknaden är så liten som den är, är det inte möjligt att tillhandahålla allt innehåll i alla olika format. En del av det som stipuleras i läroplanen och i studentskrivningarna förutsätter digitala format,” skriver Saramo.

Enligt Saramo blir tryckta böcker ofta kvar på lager.

”Ur förlagets synvinkel kan vi bara konstatera att alla våra digitala läromedel har bra åtgång medan vi har tryckta läromedel för den senaste läroplanen i lager som inte rör på sig,” skriver Saramo.

Samhället visar vägen

Studentexamen har varit papperslös sedan våren 2019. Det betyder att gymnasierna i dag har en skyldighet att också lära studenter digitala färdigheter.

Enligt Inger Damlin på FSL är frågan om tryckta eller digitala läromedel inte svartvit.

– Samhället vi lever i är digitalt. Studentexamen är digital. Därmed blir den här frågan utmanande, säger Damlin.

Vilka läromedel ett gymnasium använder är ofta en kostnadsfråga. Alla läromedel ska i dag vara gratis för studerande, vilket betyder att utbildningsanordnare kan välja de medel som används.

Det betyder att lärare inte har möjlighet att använda allt material som finns. Damlin betonar ändå att varje lärare i Finland har en pedagogisk frihet att välja vilka läromedel som används i undervisningen.

– Du kan ha en helt bokfri lektion eller så kan du använda dig av läroboken, den digitala eller den tryckta, säger Damlin.

Ny läroplan kan förvirra

Enligt Emilia Sundström kan nya läroplaner förvirra både studerande och lärare. När hon började sina studier på Brändö gymnasium hade en ny läroplan just trätt i kraft.

Sundström berättar om ett fall där hon letade efter tryckta böcker i hälsokunskap, men hade svårt att hitta böcker enligt den nya läroplanen.

– Det fanns en bok för den första kursen, men inte för de andra kurserna. Det är ett specifikt fall som jag kommer ihåg, berättar Sundström.

Också lärare har haft vissa svårigheter att flytta från en läroplan till en annan. Enligt Sundström nämner lärare ofta saker från den gamla planen.

– Jag märkte att lärare var vana med den gamla läroplanen och utgick ganska mycket från den.

Inger Damlin från FSL betonar att läroplanen är lärarnas styrdokument, som varje lärare ska följa. Enligt henne är gymnasielärare bra på att följa planen, medan läroböckerna kan komma efter.