Italien delar ut tusen gånger så mycket företagsstöd för ren energi som Finland

Centralhandelskammaren vill att regeringen skyndar på med skattelättnader för energiomställningen, så att Finland ska kunna konkurrera om investeringar.

Italien, Tyskland och Frankrike dominerar när det gäller företagsstöd för ren omställning i EU. Det visar Centralhandelskammarens jämförelse för 2023 och halva 2024.

• Totalt handlar det om 145 miljarder euro i stöd för ren energi.

• Italien betalar 63 miljarder euro, alltså 44 procent av alla stöd.

• Frankrike betalar 26 miljarder euro (18 procent) och Tyskland nästan 24 miljarder (16 procent).

• De övriga EU-länderna står för under en fjärdedel av stöden.

• Finland betalar 65 miljoner euro, alltså 0,04 procent av alla stöd.

Därför är det här omtvistat och viktigt för Finland

EU:s stödpolitik är en omtvistad fråga, framför allt i Finland som kan förlora på en hårdare konkurrens om företagsstöd.

• Finland och andra små ekonomier har mycket svårare att konkurrera om investeringar ifall stora länder som Italien, Frankrike och Tyskland delar ut generösa företagsstöd.

• EU har haft strikta begränsningar för nationella företagsstöd, men kriser och konkurrerande företagsstöd i USA och Kina har fått Europeiska kommissionen att lätta på reglerna.

• Det pågår diskussioner om att EU skulle skapa ett helt nytt instrument för att kunna stödja sina företag. Det kunde ersätta behovet av nationella stöd så att EU-länderna inte sinsemellan behöver konkurrera med statsstöd.

• Förslaget om gemensamma EU-stöd har väckt motstånd i Finland. Man ser en risk bland annat för att stödkriterierna låter andra EU-länder kamma åt sig en större del av potten.

”Finland borde svara med skattelättnader”

Statsstöd för ren energi, vätgas, stål och batteriindustrin är viktiga för klimatet och Europas energisäkerhet, säger Teppo Säkkinen, ledande sakkunnig vid Centralhandelskammaren.

Men samtidigt förvränger det konkurrensen i Europa.

– Små länder som Finland kan inte konkurrera om vem som har de djupaste fickorna med stora medlemsländer som Frankrike, Tyskland och Italien.

EU lättade på statsstödsreglerna, först som en följd av coronapandemin, sedan energikrisen och nu för att svara på företagsstöden i Kina och USA.

Enligt Säkkinen skulle det bästa vara att återgå till stränga regler. Men det ser han ändå inte som realistiskt på kort sikt. Istället hoppas han att regeringen ska skynda på med skattelättnader som kan locka investeringar i energiomställningen.

– Vi behöver också instrument för att svara på stöden i andra EU-länder.

På EU-nivå finns diskussioner om en gemensam stödfond, i stället för att medlemsländerna skulle konkurrera sinsemellan om vem som kan betala de största stöden.

Teppo Säkkinen tror att många länder skulle försöka utnyttja fonden för att kamma in pengar till det egna landet.

– Vi är oroliga för att stödinstrumentet inte skulle grunda sig på kvalitet och konkurrens. Det bästa för Finland är att jobba för att återgå till strikta stödregler och för att bättre kunna använda de EU-fonder som redan finns, säger Säkkinen.