Sverige backar i fråga om digitaliseringen i skolorna och tar tillbaka böcker – Finland funderar fortfarande

Sveriges skolminister Lotta Edholm ser ett samband mellan sjunkande PISA-resultat och digitaliseringen. Framför allt i de yngre klasserna tar Sverige nu ett steg tillbaka när det gäller digitala läromedel.

Digitaliseringen av skolorna har diskuterats i stor utsträckning i Sverige. Också i Finland har debatten tagit fart. Bland annat Undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) har utryckt att digitaliseringen av gymnasierna kan ha gått för långt.

Men medan Utbildningsstyrelsen i Finland ännu utreder användningen av digitala läromedel, tar Sverige redan ett steg bakåt i den digitala utvecklingen.

Sveriges skolminister: ”Finns inte någon vetenskaplig grund för att småbarn ska sitta framför skärmar”

Sveriges skolminister Lotta Edholm (Liberalerna) säger att digitaliseringen i Sverige gått för långt, särskilt i daghemmen och i de lägre årskurserna i grundskolan. Det har inte funnits vetenskapliga belägg för den utveckling man kört igenom, menar hon.

– Vi säger också samtidigt att då man använder skärmar i skolan så ska det bygga på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och i dag finns det inte någon vetenskaplig grund överhuvudtaget för att småbarn ska sitta framför skärmar, säger Edholm.

Den stora vändningen i skolstrategin kom hösten 2022. Då tillträdde Sveriges regering, och i samband med det kom ett nytt förslag från det svenska skolverket om en digitaliseringsstrategi.

Strategin skickades på remiss till ett antal hjärnforskare på Karolinska institutet och Lunds universitet, men också bland annat till Svensk Barnläkarförening, som fick ge sina synpunkter.

– De svaren som vi fick av dem ledde till att vi helt enkelt slängde digitaliseringsstrategin i papperskorgen. För det visade sig att strategin var väldigt ogenomtänkt enligt ett vetenskapligt perspektiv, säger Edholm.

Ny svensk skollag kräver fysiska böcker i skolor – tidigare fanns endast krav på digitala läromedel

I Sverige har det funnits krav på digitala läromedlen i förskolan och i grundskolan, däremot har det inte varit inskrivet i lag att det ska finnas fysiska böcker i skolorna.

– Det ändrar vi nu. Vi kommer nu också till exempel att ta bort kravet på att det ska finnas digitala verktyg i den svenska förskolan (daghem i Finland).

Istället blir det krav på fysiska läroböcker; från och med första juli 2024 träder en ny skollag i kraft i Sverige.

Digitaliseringen gick extra fort i Sverige - ville vara digital föregångare i världen

Digitaliseringen av utbildningen har varit mycket snabb i Sverige, mycket snabbare än i många andra länder. Både Sverige och Finland ville vara världens ledande länder när det gäller användning av digitalisering i utbildningen.

– Sverige har velat vara världens mest digitaliserade land. Då har skolan fungerat som något slags transportkompani för det målet, utan att man frågat sig: Är det här bra för undervisningen? Lär sig barn mer på det här sättet?

Undervisningsråd: Finland och Sveriges linje skiljer sig inte mycket från varandra

Finland har följt de förändringar som Sverige har gjort och Juho Helminen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsens enhet för grundläggande utbildning och småbarnspedagogik, anser att de två ländernas linjer inte skiljer sig mycket från varandra.

– Utan digital utrustning kommer vi att gå miste om färdigheter som kommer att vara särskilt viktiga i framtiden. Vi kan inte heller lämna det helt upp till hemmen och föräldrarna. I praktiken är skolorna tvungna att ta på sig en viss del av denna utveckling av digital kompetens, säger Juho Helminen.

Statsbidrag på en halv miljard kronor per år för fysiska böcker

För att genomföra förändringen kommer Sveriges regering att dela ut statsbidrag på en halv miljard svenska kronor per år. Med bidraget ska skolor kunna investera i läroböcker, men också skönlitteratur, berättar skolminister Lotta Edholm.

– Vi satsar nu också på bemannade skolbibliotek för att stimulera läsningen, som är så viktig. Vi vet att läsning det lär man sig bäst analogt, med riktiga böcker och att man lär sig skriva för hand.

Enligt Edholm har Sverige stora problem med läskunnighet.

– 20–25 procent kan inte läsa tillräckligt bra för att gå vidare med sin utbildning eller helt enkelt klara sig bra i livet.

Hon tror att digitaliseringen har påverkat Sveriges kunskapsresultat negativt.

– I den senaste PISA-undersökningen utvärderades läsning i de tidiga tonåren och där kan man se att svenska barn störs mycket mer av digitala hjälpmedel i klassrummen än elever i många andra länder.

I Finland sjunker också läskunnigheten

I PISA-undersökningen 2018 låg fokus på läskunnighet och på fem år har de finländska skolelevernas medeltal sjunkit med 30 poäng då man ser på resultatet år 2023.

Läskunnigheten bland finländska unga är dock fortfarande högre än OECD-genomsnittet.

Enligt undervisningsråd Juho Helminen, finns det ingen entydig uppfattning i forskningen i Finland om att digitala enheter har varken negativa eller positiva effekter på inlärningen eller inlärningsresultaten.

– Digitala verktyg kan, om de används på rätt sätt, påverka inlärningsresultat positivt i vissa situationer. Utgående ifrån resultaten av dessa undersökningar kan man konstatera att tillämpningen av det digitala fortfarande är relativt lågt och varierande i grundskolan. Därför tror jag inte att inlärningsresultaten skulle försämras ifall man skulle öka digitaliseringen där det ännu saknas, snarare tvärtom.

Finland har ännu ingen lägesbild av hur mycket digitala enheter används i skolan

Utbildningsstyrelsen i Finland har ingen exakt lägesbild av hur digitala enheter används och betonas i olika skolor, men nu har utredningen inletts.

I forskningsprojektet DigiVoo konstaterades att digitala möjligheter i genomsnitt är underutnyttjade. Det visade också att det pedagogiska mervärdet av digitaliseringen kan förbli litet, och digitalisering kan komma att användas även när det inte är särskilt motiverat.

I Finland används digitala apparater, böcker, anteckningsböcker eller annat material efter behov. Utgångspunkten är att läraren bestämmer hurdana verktyg och läromedel klassen eller enskilda elever ska använda

Lärarnas pedagogiska frihet och varierande resurser skapar skillnader också inom en och samma skola. Det skapar i sin tur utmaningar för elevers jämställdhet.

– En del av eleverna kommer säkert att få väldigt bra, rik digital pedagogik medan en del inte får det. De digitala färdigheterna varierar, säger Helminen.

Malms skolas rektor tycker dagens digitala strategi fungerar rätt bra i Pargas

I Malms skola i Pargas används fysiska läromedel och digitala läromedel parallellt.

– Vi har inget ämne där vi skulle ha frångått fysiska böcker helt. Böckerna och de digitala läromedlen kompletterar varandra, berättar rektor Pia Lindfors.

I Pargas får alla elever på en bärbar dator i årskurs ett, sedan länge.

– Men det betyder inte att det är enbart det vi sysslar med, det som vi upplever viktigt är att det digitala ska ge ett mervärde och är meningsfullt.

Lindfors ser däremot inte så många nackdelar med digitala läromedel i skolorna och att dagens balansgång är rätt lämplig.

– Det digitala är mer som ett komplement, mer oroar vi oss över mobiltelefoner. Om man jämför med gymnasiet där man läser mycket via datorer och det inte finns böcker, det tror jag inte är så bra i längden.

I de finländska gymnasierna försvann fysiska böcker helt – en kombination vore bäst

Liksom Lindfors nämner är gymnasierna i Finland nästan totalt digitaliserade då det kommer till läromedel.

Spotlight gjorde en undersökning tidigare i år där det visade sig att gymnasierektorer var oroliga för studerandenas studiemotivation på grund av digitala läromedel.

Mera: ”Hjärnan och ögonen får inte vila” – jobb på dator, platta och telefon dödar skolglädjen i gymnasiet

Ellen Norrena, Saga Salminen och Emil Ehrnrooth går i Katedralskolan i Åbo. De ser alla fördelar med digitala läromedel, men i vissa fall vore det ändå bra med andra läromedel.

– Efter grundskolan tyckte jag det var jättestor förändring, men jag tycker att det har blivit lättare med tiden och i vissa ämnen föredrar jag digitala läromedel, säger Ellen Norrena.

Men i ämnen som historia, där man måste läsa väldigt mycket, föredrar hon en fysisk bok.

Saga Salminen tycker det också är en fördel att man inte måste bära med sig flera böcker varje dag, utan nu behöver man bara datorn.

– Men i till exempel läsämnen blir det tungt, medan det i modersmålet, där man ska skriva mycket, är betydligt lättare med dator, säger Salminen.

Emil Ehrnrooth skulle helst räkna matematik utan dator, men annars spelar det inte så stor roll tycker han. Norrena tycker att det bästa alternativet vore att kombinera fysiska läroböcker och digitala läromedel.

– Inte skulle jag ta bort E-läroböcker helt för det finns bra saker med dem, men vi kunde kanske ha lite mindre av dem ändå.

Hur bra kan du själv koncentrera dig med digitala verktyg? Diskutera i kommentarerna!

Artikeln baserar sig delvis på Ruotsin koululaisilla on suuria ongelmia lukemisen kanssa – ratkaisuna on palata digistä kirjoihin skriven av Jere Sanaksenaho.