Hoppa till innehållet

Kungliga Musikaliska Akademien

(Omdirigerad från Musikaliska akademien)

Kungl. Musikaliska Akademien
Kungl. Musikaliska Akademiens lokaler i Utrikesministerhotellet
FörkortningKMA, ledamot förkortas LMA
MottoAnda och Konst
Bildad8 september 1771
GrundareGustav III
TypKunglig akademi
Syfte/fokusatt främja tonkonsten och musiklivet. Den skall därvid följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ för att gagna musikkulturen samt på musikens skilda områden stödja utbildning, forskning och konstnärligt utvecklingsarbete.
PresesSusanne Rydén
Ständig sekreterareFredrik Wetterqvist
Högste beskyddareKung Carl XVI Gustaf
Förste ledamöterDrottning Silvia
Kronprinsessan Victoria
Prinsessan Christina
HuvudorganSammankomsten
Webbplatsmusikaliskaakademien.se

Kungliga Musikaliska Akademien, även skrivet Kungl. Musikaliska Akademien, förkortat KMA, är en fri och oberoende akademi under kungligt beskydd, som har sina lokaler i UtrikesministerhotelletBlasieholmstorg 8 i centrala Stockholm.

Akademin stiftades genom kunglig stadfästelse av grundreglerna 8 september 1771 på initiativ från medlemmar av Utile Dulci, främst Patrick Alströmer, akademins förste preses Axel Gabriel Leijonhufvud samt Ferdinand Zellbell d.y.. Ändamålet var främst att uppmuntra musicerande och komponerande, samt att inrätta en musikalisk utbildning. Undervisningen avstannade dock redan efter att ha pågått endast ett år 1772–73, och senare avstannade även den inledda konsertverksamheten. Först 1796, under Pehr Frigels ledning upptogs undervisningen åter på allvar, denna gång dock endast i mindre skala, främst i form av en sångskola. Genom en donation 1813 på 10 000 riksdaler av dåvarande kronprins Karl Johan iståndsattes åter läroanstalten efter att under finska kriget ha fört en tynande tillvaro.[1]

I förgrunden kom nu kyrkomusikaliska frågor, utbildningen av organister och arbetet med en ny koralbok. Först vid mitten av 1850-talet fick undervisningen en mera universell musikalisk prägel efter att förut närmast ha varit ett seminarium för organister och kantorer. Nya stadgar antogs 1856, och undervisningsanstalten erhöll 1864 namn av konservatorium. 1856 öppnades även undervisningen för kvinnliga elever.[2] Stor livaktighet utvecklades sedan under hertigens av Östergötland (senare Oskar II) presidium 1864–72. Förutom den gängse undervisningen, där man speciellt lade sig vinn om att utbilda goda regementsmusiker, hölls musikhistoriska föreläsningar och ägnades särskilt uppmärksamhet åt utförandet av svensk tonkonst.[1]

1878 erhöll akademin sin första egna byggnad på Nybrokajen 11, uppförd efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Till konservatoriet, hörde i samarbete med Kungliga Teatern 1885–88, en teaterskola och 1899–1913 en operaskola. Den senare återupptogs 1924.[1]

Kungl. Musikaliska Akademiens huvudmannaansvar för den högre musikutbildningen i Sverige upphörde 1971, då konservatoriet bröts ut som en självständig högskola under namnet Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Akademin hade tidigare även myndighetsansvar för Musikmuseet, vilket tillsammans med KMA:s bibliotek (senare Statens musikbibliotek) överfördes till Statens musiksamlingar 1981.

”Gamla Ackis”, KMA:s tidigare lokaler på Nybrokajen 11.

Kungl. Musikaliska Akademien har sina lokaler i det tidigare UtrikesministerhotelletBlasieholmstorg 8 i centrala Stockholm.

I många år höll akademin till i grannhuset på Nybrokajen 11, som inrymmer bland annat Musikaliska Akademiens stora sal som anses som en av landets vackraste konsertsalar. I stora salen ägde den första utdelningen av Nobelpriset rum. På Nybrokajen bedrevs också den högre musikundervisningen fram till 1960-talets början då lokalerna övertogs av Musikaliska Akademiens bibliotek. I stora salen hade Sveriges Radios symfoniorkester sin verksamhet innan Berwaldhallen byggdes. Biblioteket flyttade sedermera och i huset finns nu Rikskonserter och flera andra svenska musikinstitutioner. Huset benämns alltjämt av musiker ”Gamla Ackis”.

Tidigare hade akademin varit inhyst i Kirsteinska huset.[3]

Stadgar och matrikel

[redigera | redigera wikitext]
1771

I de stadgar som Gustav III den 8 september 1771 fastställde står att ”Academien kommer att bestå, dels af Ledamöter, hwartil ej andre kunna intagas, än sådane, som äro kände för grundelig insigt och färdighet uti Composition, eller ock den Skaldekonst, som till Musique är lämpelig; dels av andre Musique-kännare, som eljest vunnit skicklighet och öfning uti Sång och på Musicaliska Instrumenter, hwilka alla af Academien wäljas, och utgöra sjelfwa Academiska Samhället, samt uti de vid Academien förekommande ärenden, äga hwar sin röst.”

1772

I den äldsta förteckningen över ledamöter, MATRICKEL, från 1772 har ledamöterna själva skrivit sina namn, men därefter förekommer också att sekreteraren fört in ledamöternas namn.

1802

I stadgarna från den 9 mars 1802 fastställdes antalet ledamöter till 66 svenska, 20 utländska, ett obestämt antal av förste ledamöter (kungliga och furstliga personer), 30 associéer, samt ett obestämt antal agréer enligt följande disposition:

  • Förste ledamöter: obestämt antal
  • Hedersklassen: 8
  • Fruntimmersklassen: 8
  • Första klassen (musikaliska teoretiker, tonsättare, skalder etc.): 30
  • Andra klassen (musikkännare och musikälskare): 20
  • Utrikes ledamöter: 20
  • Associerade i Stockholm: 20
  • Associerade i landsorten: 10
  • Agrées: obestämt antal
1814

År 1814 togs akademins nya matrikel i bruk. Då var ledamöterna ordnade i följande kategorier:

  • Förste ledamöter (kungliga personer)
  • Inrikes ledamöter
    • Heders Classen
    • Första Classen
    • Andra Classen
  • Associerade
    • i Stockholm
    • i landsorten
  • Agrées
  • Utrikes ledamöter
  • Utrikes associerade

Det fanns alltså ett slags rangordning i akademien. De som invaldes i den lägsta klassen agrées kunde avancera till associerade och sedan till ledamöter. Frågan om antalet ledamöter verkar ha varit en ständigt pågående diskussion.

1856

År 1856 justerades stadgarna igen och antalet ledamöter ökades. Första klassen bestod av 40 ledamöter, ”musikaliske theoretici, litteratörer, kompositörer och synnerligen utmärkte exekutörer, lyriska skalder, eller uti musikaliska instrumenters förfärdigande utmärkt kunnige män”. Andra klassen bestod av 40 förtjente musik-amatörer och exekutörer”. Därtill kunde man kala 20 personer emot vilka akademien ville visa sin aktning eller betyga sin erkänsla. ”Dessutom kan Akademien till hedersledamöter, likwäl utan omröstningsrättighet wid Akademiens sammankomster, inkalla 10 fruntimmer af utmärkt musikalisk konstfärdighet eller förtjenst i lyrisk skaldekonst.” Därtill ett obestämt antal utländska ledamöter och 50 svenska associerade.

1864

Akademins matrikel för åren 1864–1917 har följande indelning:

  • Beskyddare
  • Förste ledamöter
  • Svenske och Norske ledamöter
  • Inländske associerade
  • Utrikes ledamöter
1964

Från 1964 stadgar akademin att den består av högst 80 ledamöter utöver dem som fyllt sjuttio år, högst 50 utländska personer samt högst 40 svenska eller utländska associéer, vilka akademin vill betyga sitt erkännande.

1971

Vid stadgerevisionen 1971 beslutades att associéerna skulle bli ledamöter och att det sammanlagda antalet svenska ledamöter skulle vara 100 under sjuttio år och de utländska 50. Associéer utses sedan 1971 inte längre.

2000

I de senaste stadgarna fastställda av regeringen den 27 april 2000 står under rubriken ”Akademiens sammansättning” i paragraf 3:

Antal ledamöter:

Akademien består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av

  • högst 100 svenska ledamöter
  • högst 70 utländska ledamöter
  • högst 8 hedersledamöter

Inom akademien skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademiens inriktning och verksamhet.

Akademin verkar på de konstnärliga, musikvetenskapliga, musikpedagogiska och kulturpolitiska områdena; den delar ut priser och stipendier, och förvaltar flera fonder för musiklivets främjande (till exempel Stiftelsen Stråkinstrumentfonden). Akademins medlemmar benämns ledamot av Musikaliska Akademien (LMA).

Akademin består av ett presidium, en styrelse, valberedning samt förvaltningsnämnd, stipendienämnd, forskningsnämnd, publikationsnämnd, programråd samt kanslier för akademiens verksamheter Levande musikarv, Sjungande barn, tankesmedjan Unga tankar om musik (UTOM) samt Hugo Alfvéngården utanför Leksand.

Akademin förvaltar ett stort antal stipendiefonder och delar regelbundet ut en rad priser och medaljer inom musikens område[4] varav den främsta är Medaljen för Tonkonstens Främjande.

Fram till 2005 gav Musikaliska Akademien, tillsammans med Svenska Akademien, Kungliga Akademien för de fria konsterna och Samfundet De Nio ut tidskriften ARTES.

Talerätt rörande Klassikerskyddet

[redigera | redigera wikitext]

Musikaliska Akademien har exklusiv talerätt[5] att enligt 51 § upphovsrättslagen (det så kallade Klassikerskyddet) väcka talan i domstol om en avliden upphovsmans musikaliska verk återges offentligt så att det kränker "den andliga odlingen".[6]

År 2009, 49 år efter dess tillkomst, hade klassikerskyddet ännu aldrig tillämpats, men kan ändå vara ett medel för påtryckningar i enskilda fall.[7] Svenska Akademiens juridiska rådgivare kommenterade 2005 att klassikerskyddet vore mycket svårt att tillämpa bland annat på grund av de höga beviskrav som skulle ställas. Att det vore svårt att bevisa att en part har kränkt den "andliga odlingens intressen" när knappast någon kan förklara innebörden i uttrycket "andlig odling".[8]

Akademin består, utöver de ledamöter som fyllt 70 år, av högst 100 svenska ledamöter, högst 70 utländska ledamöter samt högst 8 hedersledamöter. Inom akademin skall skilda områden inom musiklivet vara företrädda på ett sätt som väl svarar mot akademins inriktning och verksamhet.

Till svensk ledamot kan väljas svensk medborgare vilken ägnar sin verksamhet åt musiken, som konst eller vetenskap, eller som eljest gjort framstående insatser för tonkonsten och musiklivet. Utländsk medborgare som sedan en längre följd av år är bosatt i Sverige och verksam i det svenska musiklivet, men som behållit sitt utländska medborgarskap kan, efter bedömning av styrelsen, inväljas som svensk ledamot.

Till utländsk ledamot kan väljas utländsk medborgare som inom något av akademiens områden gjort betydande insatser och befinns angelägen att knyta till akademien. Kontakter med det svenska musiklivet skall därvid anses vara en merit.

Till hedersledamot kan väljas person som på ett synnerligen förtjänstfullt sätt främjat akademien eller dess intressen.


– 4§ Valbarhet ur Stadgar för Kungl. Musikaliska Akademien

Stiftare 1771

[redigera | redigera wikitext]

Förste ledamöter och beskyddare

[redigera | redigera wikitext]

(Invalsår – namn och titel vid invalet.)

Samtliga ledamöter

[redigera | redigera wikitext]

Akademins presides och tjänstemän

[redigera | redigera wikitext]

(Ordet presisdes är plural av preses som är akademins ordförande.)

Bibliotekarier

[redigera | redigera wikitext]
Överbibliotekarier
  1. ^ [a b c] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 355-56 
  2. ^ Sveriges land och folk, 1901
  3. ^ Två gamla Stockholmares anteckningar
  4. ^ Kungliga Musikaliska Akademien, Förteckning över priser och belöningar
  5. ^ 6 § (1993:1212)
  6. ^ 51 § (1960:729)
  7. ^ Martin Fredriksson. "Skapandets rätt", 269ff., ISBN 978-91-7173-301-6. Hämtad den 15 april 2014.
  8. ^ "Högtidssammankomst 20 december 2005", Svenska Akademiens webbplats (arkiverad på Internet Archive från originalet). Åtkomst den 7 juli 2016.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]